tjinx
and stuff
Det där tjeeejna kommer från Partaj som i sig är en ganska trist humorunderhållning men där det finns ett återkommande inslag från Café Bärs som bara dödar. Tycker man springer på dessa tjenare allt för ofta i verkligheten alltså.
På tal om såna tjejnare, är det helt kört för all framtid att skaffa killkompisar? Menar man har ju en hel drös från gymnasiet och universitetstiden, då var det tydligen ok att ha socialt och icke-sexuellt utbyte med motsatt kön, men nu helt plötsligt är man naiv och lite vrickad om man tror att man kan inleda ett vänskapsförhållande. Dels att det tydligen är en oskriven regel att ALLA män vill ligga med en och att de på intet sätt finner ens intellekt, humor, argumentation och allmänna sällskap tillräckligt för ett vänskapligt syfte. Dels ska man tydligen ändå "låtsas" som att man är pals tills man får ett oannonserat sugmärke på olämplig kroppsdel (<-- bara elaborerar, försvenskat engelskt ord, I know, men gillar't).
Faktum är att jag blev bjuden på en vänskaplig middag hos en sån där tjejnare. Var tillochmed noga med att poängtera att detta är ingen dejt, just casual hanging, right? Fick det bekräftat och dokumenterat i form av ett short message service och tänkte att nu kan det fan inte bli mer tydligt. Köper en flarra riktigt najs rödtjut, sätter på mig så odejtiga kläder som möjligt och knatar dit. Får en halvkrasslig middag som skär sig aningen med mitt fina vin, men wtf tänker jag, vi är ju bara pals. Har en del intressanta diskussioner om politik, meningen med livet, ex, karriär och allt sånt man måste avverka, klockan blir mycket och jag meddelar att jag strax tänker bege mig hemåt. DÅ flygs det fram och jag är med om något slags tvångelförsök som jag fort försöker avstyra. Väldigt förvånad hänvisar jag till smset, stämningen och kroppsspråket, att jag inte förstår hur det kan ha misstolkats? Jag får århundradets utskällning, får veta att jag borde vara tacksam över att jag ens fick komma dit och äta mat, för normalt görs detta endast för supermodeller. Jag får också veta att jag har fin gump men att jag inte är supermodellsnygg. Slutligen får jag veta att jag ovan på allt detta även har små bröst.
Jag tackade för informationen, tog min vinflaska och gick därifrån i ett frenetiskt skratt
Som den väluppfostrade flicka jag en gång var tänkt att bli så slängde jag iväg ett tack-för-middagen-sms dagen efter. Ja sådär som man gör
Tack för maten
Den var go
Men under bordet
Fanns en rosa ko
Trist att slutet blev så tvärt
Missade att fokus var min stjärt
Fick ingen respons på detdära
