Undrar om döv-forskningen hinner ifatt min konsumtion av ashög Deep House i ett par Jays hela dagarna på jobbet. Det vibrerar i hela kraniet när man sätter på Prince of Persia med Sticky K, kliar i trumhinnorna samtidigt som det skapar en form av hjärnmassage psykiskt och fysiskt på samma gång. Blir dessutom lite existentiell motsats till ångest när man lyssnar på Purist - Andhim Remix med Piemont på 01:17. Kände mig som en riktigt belöningsreservtömd och avdankad dekadenssökare när jag lyssnade på den på väg mot ett partnermöte här om dagen. Var som en en sån där munk eller något, att jag välsignade den trötta och bleka tanten i kassan på Pressbyrån, gav henne en komplimang och log, liksom kände mig såjävlaupplyst! Det var som om jag aldrig trodde att jag skulle säga det men Carpe fucking Diem! Fast det gjorde jag givetvis inte
Till något som är ganska ointressant:
På mitt förra jobb slogs alla om bananerna i fruktkorgarna. Folk hamstrade dem till sina cubicals så fort leveransen kom måndag kl 10:00 och onsdag strax innan 11. Sen om de var helt slut för att man kanske var på toa i fem minuter så kunde man gå till en annan våning och plocka med sig en nan. Då blev det kriminalutredningar om hur det blev ojämvikt i fruktkorgarna mellan våningarna.
I IT-branschen kan man hitta likheter. Inte med fruktkorgar då IT-folk på intet vis känner till fenomenet vitaminberikad fröda. Däremot med tangentbord och datormöss. Folk hamstrar alltså datormöss på mitt arbete. Föreslog kontorshund och träffades av 25 pingisbollar två sekunder senare. Har en del subkulturella nyanser att snappa upp här. Sakta men säkert finner jag mig själv diskutera Scrum och Kanban spontant över en öl på fritiden. Reality checkar ibland om jag är en transa i heels och läppstift, men lugnar ner mig när jag hör mig själv nysa likt en kinesisk nakenhund
Jo bara en grej om Linkedin. Tycker att jag har legitimitet att uttala mig om detta då jag arbetat i branschen. Det gäller överproducerade Linkedinprofiler, där folk har kanske femhundra rekommendationer, beskriver i superduperdetalj vad de gjort på sina femtusen jobb, lägger till trettifemti taggar och övertitulerar sig så man blir mörkrädd. Det är så obvious att man söker jobb! Hej jag är asgrym på det jag gör och trivs superduper på mitt arbete så tro inte att du ska ringa och headhunta mig nu bara för att jag har sålt mig så kolossalt på Linkan. Roooooiiiight
