tillbaks i dimman, nu i mindre befolkad bostad i ett mindre krökhetsigt område eller eh ja rakt över mormors bageri på botulfs vilket resulterar i att jag måste gå genom en bar var gång jag ska hem eller hemifrån.
det luktar alltid nybakat på mitt rum. nya frallor, kanelbullar och ibland wienerbröd. ganska charmigt tyckte jag i början men nu spyr jag mest av tanken på vad som konsumeras under mina fotsulor.
dessutom ser hela botulfsplatsen när jag byter om. freeriders
nej men ärligt talat gillar jag det som fan, högt i tak, ordentliga tegelväggar, parkettgolv, jävligt najs utsikt, kebab 24/7 nedanför för att inte nämna den redan nämnda baren.
kandidattermin i organisation och ledarskap blev det till slut. två års lidande av ekonomiska analyser och bokslutsredovisning har lämnats bakom mig. ha btw trodde jag först att kursen redovisning skulle handla om hur man redovisar inför folk. smartbrain olgish.
har blivit något av en nörd, dock med självinsikt om detta faktum vilket förhoppningsvis kan bära mig genom denna period med självironi. ungefär som den bar mig genom alkoholistperioden. (det är förvisso oklart om den sistnämnda verkligen har passerat helt med tanke på onsdagens och fredagens åtnjutelser)...(fast det är på rätt väg med tanke på att torsdagen blev klanderfri)
så, för att definiera hur o-nördig jag egentligen är bör nämnas att jag med handen på hjärtat varit på max 30% av det totala antalet föreläsningar jag har haft, jag skiter alltid i orginaltentor, jag vägrar köpa studentlitteratur då jag anser att ex-tentor fungerar bäst på den lamt utvecklade utbildningen, jag pluggar max fyra dagar innan en tenta och är dessutom mest bakis på projektgruppmötena. självklart ser jag ner på väl förberedda och strukturerade människor.
paradox: kan ju börja med att säga att organisationsteori varit lite av intresse när man tvingats göra arbeten i ämnet och söka info i böcker och proffessorsavhandlingar skrivna av gubbar som man tror har dött och återuppståt. de fick av någon anledning ta del av kändisfacket i min hjärna, tror du inte att en av dem står där livs levande framför mig och bläddrar i sin egen bok (som jag har läst) i ett 15 kvm stort klassrum.
jag sitter längst fram, lyssnar med en fasionerande min och räcker upp handen för att svara på typ alla frågor. dessutom inte bakis. inte ens full. jag är den enda han kan namnet på. & jag känner hur alla jävla-nörd-ögon fräter mig i nacken.
detta kan möjligen vara ett mycket kortlivat stadie. ingen vet. men jag ska försöka att följa upp detta fenomen
