tisdag, juli 24, 2012

Elektrisk disharmoni

Jag har då alltså beställt en såndär El-cigg. Den stack ut ur brevinkastet på utsidan av dörren när jag kom hem idag, förpackad i ett litet kuvert med handskriven kulspetspennetext och tre frimärken som klistrats fast ojämnt på fel sida av kuvertet. I detta home made package låg ett svart ciggpaket i plast som jag genast hånade och skrattade åt. Inuti låg el-cigaretten och en instruktionsguide producerad i WordArt, utskriven på en typ skönskrivare. Innan man kan ta ett bloss måste man ladda ciggen, utläste jag från instruktionen. Detta gör man genom att klicka till en flärpliknandegrej så att usb-stickan kommer ut och koppla till datorn (!!!).

Tog ett bloss, en blå lampa tändes och ut kom någon form av ånga som mest smakade vattenpipa utan smak.    Jag kände mig direkt som en tant med sju katter, kan inte förklara varför men det var så det kändes. Insåg att röken blir mer intensiv om man tar flera bloss efter varandra, kunde tom göra ringar, något man annars aldrig kan göra med en riktig cigg då man aldrig röker inomhus längre. Det var väl egentligen det enda överraskande med el-ciggen, förutom att den aldrig tar slut eftersom den uppenbarligen inte brinner ner. Så nu har jag rökt den i en timme och förstår inte riktigt poängen, känner mig som 6 år igen då jag köpte chokladcigg på våren som jag sparade hela sommaren och hela hösten bara för att kunna låtsasröka i december när man kunde blåsa ånga utomhus. Sovjetinflytande på dendu.

Egentligen är det rätt sjukt att jag har beställt en el-cigg. Jag är bara röksugen när jag förtär alkohol. Och nu har jag rökt en el-cigg i en hel timme mitt på en nykter tisdag. Fail