jag förstår inte riktigt vad jag håller på med, eller typ alla. känns som att sedan plugg tar slut tar livet slut för alla och ironiskt nog sjunger man om frihet och div ouppnåeliga komponenter när man tar studenten. det börjar likna sovjet. livet påstås vara en piss-klitta som man är tvungen att fladdra igenom, och det är ängslan i allas röst då alla likgärna kunnat komma från arboga. Jag känner mig barnslig och naiv av att inte känna detsamma. är det bara jag som tycker att det är fantastiskt att hundrafemti gram opoppade popcorn endast innehåller 450 kalorier och ger upphov till den fetaste av de fetaste skålarna som någonsin överdimensionerats på ikea och räcker typ foreva plus att man blir mätt efter en 4edels skål.
ska nog säga upp mig från arbetet idag
sen flyr jag detta län för att bekanta mig med optimism
ja jag är blåögd & sårbar och vågar snart inte försöka igen