känner mig som ett tomt ciggpaket 08
det är FINE. sluta vänta på en jävla reaktion, som om inte hela jag är en reaktion hela tiden dygnet runt. 2008 var året då livet tog slut och ersattes av nån slags
dålig kopia av föregående år
jag är bara en bieffekt, den gamla molgan liksom bara försvann
och hela tiden, HELA TIDEN är det en jävla mur att ta sig igenom.
& jag pratar inte med deej, vill du veta hur jag mår, läs min blogg!
#emoGlenn_1990
alltså sant overheardish i götet på spårvagn a.k.a tunnelbana nånstanns mellan stationen och linné eller vad det hette.
kronologi: hårt krökande på utdragen tid och ständigt undrande över vafangörvihär följt av ännu mer krökande utökat till dagtid har förundrandsvärt resulterat i någon slags tomhet, melankoli, omotivation, likgiltighet osv. som i sin tur för två dagar sedan fick mig att skita i allt vad att överleva heter. vi snackar alltså inga fötter på jorden om ens i närheten. vi snackar tenta imorgon men jag ska kröka ikväll. vi snackar bläckfiskar är för tillfället mycket trevligare sällskapsdjur än jag.
när min hjärna med tillhörande fantasiceller brann upp framgår inte. inte heller varför jag bjudit in en farawayfriend hit som skulle vart här för 3 min sen & jag ligger oduschad i mitt ostädade, nerrökta rum med mobilen kanske i köket och bryr mig minimalt.
jag tänkte kanske bada i svaveloxid idag, nån som är på?
Nej snart blireju fest!
